Åh vad jag saknar dig!
Don’t Tell Me
Please don’t tell me you know how I feel,
Unless you have lost your child too,
Please don’t tell me my broken heart will heal,
Because that is just not true,
Please don’t tell me my son is in a better place,
Though it is true, I want him here with me,
Don’t tell me someday I’ll hear his voice, see his face,
Beyond today I cannot see,
Don’t tell me it is time to move on,
Because I cannot,
Don’t tell me to face the fact he is gone,
Because denial is something I can’t stop,
Don’t tell me to be thankful for the time I had,
Because I wanted more,
Don’t tell me when I am my old self you will be glad,
I’ll never be as I was before,
What you can tell me is you will be here for me,
That you will listen when I talk of my child,
You can share with me my precious memories,
You can even cry with me for a while,
And please don’t hesitate to say his name,
Because it is something I long to hear everyday,
Friend please realize that I can never be the same,
But if you stand by me, you may like the new person I become someday.
Judi Walker
På vår gata...
På vår gata blommar körsbärsträden för fullt, likt snö faller bladen till marken för att sedan bara försvinna...på vår gata renoveras också balkongerna just nu, och det skyddande tyget på utsidan går i precis rätt färger, dina färger, ditt favoritlag...tänk om vi ändå hade haft möjlighet att gå på allsvenskan igen för att se dem. Tänk om ändå inte om fanns...
Den här jäkla saknaden, den är så svår att...
Den här jäkla saknaden, den är så svår att hantera, och den sätter spår i mig, som aldrig går att sudda ut...Jag stod nyss och tittade på vår tavelvägg där det hänger foton på dig och Leo...där finns ett foto där du ligger med benen i en stor sandlådehink....du har ett leende från öra till öra...jag minns så väl just den situationen...Varför fick du inte leva kvar hos oss, det finns ingen som helst mening med detta...inatt sover jag med grisen jag fick av dig, grisen som har din favoritsjal kring halsen...
Inte kunde jag väl ana...
Inte kunde jag väl ana när detta foto togs, att någon av er skulle dö före mig...ordningen är ju så himla fel, kunde inte blivit mer fel än så...Jag saknar dig skruttunge,kan du bara inte komma tillbaka? Inte visste jag att du skulle vara död så länge...
Hur ska jag orka sakna dig ett helt liv?
Hur ska jag orka sakna dig ett helt liv?
Fina Nadja...
Länkade till en artikel häromveckan, här kommer mer om det....
Nadja, vi tycker om dig, massa....
♥
Trött och less...
Landvetter 2010
Vi saknar dig storebror, Leo pratade om dig idag, han pratade om era minnen som ni åstadkommit tillsammans...Häromdagen pratade han om den gången när hans vante hade fastnat på isen mitt i smällkalla vintern, hans hand hade blivit så kall, då hade du tagit med honom in på vår pizzeria i närheten, för att värma hans händer under rinnande vatten...Fina brorsa....Han saknar dig mycket, och jag saknar dig ofantligt mycket...
Tunisien 2010
Första resan med bara ett fysiskt barn, jag vill tro att det andra barnet var med ändå...Leo älskar att simma, hoppa i vattnet, skvätta och leka...Men man märkte hans saknad efter sin lekkamrat och bror...Vissa stunder satt han bara på bassängkanten och tittade på de andra barnen, drömmande...Det gjorde ont i mitt hjärta, något så fruktansvärt....
Tack snälla C, för min påskpresent!
Tack snälla C, för min påskpresent! Nu brinner det ett ljus för fina Anthony däri...
Du fattas oss...
Älskade saknade unge, du finns inom oss alla, du finns i mina tankar...Jag längtar efter dig så himla mycket, jag kan inte beskriva just hur mycket för det finns inga ord för det...
Jag använder mig av dina ord "Detta suger"...
Vackra lilla skrutt...
♥
Dagen idag....
Idag har jag vart och fikat med fina A...och då fick jag dessa goa ljus från yankee candle, det ena heter fruktsallad och luktar ljuvligt. Tack! Jag vet inte vad jag gjort för att förtjäna dessa fina människor runt mig... Men jag är tacksam för att de finns, och ni andra också...Vet inte vad jag hade gjort utan er...
I natt jag drömde...
I natt hade jag värsta natten på länge...När jag vaknade sprängde huvudet och till frukost blev det två alvedon. Samma dröm återkom om och om igen. Jag drömde att Leo ramlade i kanalen,någon hoppade i och letade efter honom men hittade honom inte, helt plötsligt handlade det inte längre om Leo utan om Anthony...precis innan jag vaknar ser jag en våningsäng, i underslafen ligger Leo,medans den övre gapar tom...Jag kunde inte rädda dig mitt barn, gud vad jag önskar att jag hade kunnat det. Jag saknar dig och det är så svårt att leva utan dig...hur ska jag bära mig åt? Jag har ingen aning om det...
Bloggpaus är väl rätta ordet...
Bloggpaus är väl rätta ordet...men jag återkommer när jag är piggare...tack för att ni finns...
Jag sände dig ett meddelande...
Jag sände dig ett meddelande...
Nyöppnat cafe' i mina hemtrakter linne'...
Nyöppnat cafe' i mina hemtrakter linne', funderar på hur lockande namnet är egentligen...
Anthony-ljus
Idag har Leo vart på leva vidare-grupp för barn i Mariakyrkan, då gjorde han detta fina ljus med ett A på...lilla vän...
