Änglamammaforever

Var till mitt första möte i går på föreningen, en grupp med mammor, som varit med om samma hemska sak, att förlora någon de älskat, men självklart fortfarande älskar. Någon hade blivit av med sin son till den förrädiska sjukdomen cancer, en annan hade mist sin dotter på ett sådant makabert sätt, får rysningar, en närstående hade strypt henne. Man kan undra vad det finns för rättvisa när mördare får fortsätta sitt liv ute bland folk efter ett  förhållandevis kort fängelsestraff. En människa som tycker han har rätt att bestämma när någon annans liv ska vara slut. Så sjukt. Men oavsett sjukdom, självmord eller mord hade vi någonting gemensamt alla som var där. Vi lever med en sorg över ett barn som inte finns kvar i livet längre. Men det handlar också om att försöka hjälpas åt att hitta vägar ur det svarta, att se en ljusstrimma emellanåt. Som någon sa igår "En dag ska vi dö, alla andra dagar ska vi det inte" Ska försöka tänka på dessa ord när jag är på väg neråt...

Inatt har jag kunnat sova igen. Tack snälla vän som tog tag i att ringa läkare för att få mer insomningstabletter utskrivna...jag försökte verkligen, tänkte jag skulle klara mig utan men efter att i 4 dagar försökt somna på egen hand så insåg jag att det inte fungerade. 2-3 timmar per natt är inte hållbart.

Igår på mötet var det en kvinna som nog funnits med i föreningen ett tag,hon hade med sig en bok hon skrivit om sin 19 åring som gick bort i en lavinolycka. Jag köpte en och började läsa på spårvagnen hem. Hade inga pengar kontant att ge henne i handen så jag fick lov att sätta in på hennes konto. Tänk vilket förtoende för människor att lita på det från någon man aldrig träffat. Men jag tror att det är så att när man vart med om detta som vi tyvärr fått uppleva, så letar man efter det goda och fina i andra människor, i världen...Pengarna satte jag in direkt när jag kom hem...och nu ska jag fortsätta läsa boken, tänker på att få fortsätta läsa den hela tiden....säg till om ni vill låna den.....