5 år
Kan inte fatta att det är 5 år sedan som jag läste om din fruktansvärda sorg. Tiden går så fort, men det känns ändå som den stannat. 9½ månad sedan min Kim blev en ängel. Kram
5 år redan.. Det känns verkligen inte så länge.. Hans dagar måste vara fruktansvärda.. Men jag tänker ofta att det var bra att han fick äta det han ville, då kvällen innan...
5 år redan.. Det känns verkligen inte så länge.. Hans dagar måste vara fruktansvärda.. Men jag tänker ofta att det var bra att han fick äta det han ville, då kvällen innan...
Ja Maria vart tar åren vägen?I februari var det 7 år sedan vår älskade Simon gick bort....nu skulle han vara 20 år!!!! Fattar inget....vad hände???SAKNADEN är vidrig.Vi kommer för alltid sakna och längta efter våra fina killar.Ta hand om er....kramar Kia
Det här med sorg gör så ont. Det är nog bara tankesättet som kan få en att "må lite bättre" Kram
Fem år. Samma för mig. Fem år som är svåra att förstå sig på. Hur har jag kunnat överleva? Det kändes helt omöjligt. Ibland har skratt och glädje tagit över. Men det är liksom mot min vilja. Så mycket dubbla känslor. Antar att vi aldrig kommer att få nån rätsida på det.... Kram!