Tankar
2012-11-20 / 23:05:57
Jag tänker så väldigt ofta på hur livet kunde ha blivit, hur livet hade sett ut om du hade fått stanna kvar hos oss där du ska vara. Hade du varit lika intresserad av fotboll som då, hade du och Leo kivats mer än någonsin, hade du hängt med kompisar mer än du hade varit hemma och hade du lärt dig tricksen i matte som gör att man känner "wow", nu förstår jag precis....Hade du varit lika glad i dillchips och i att lyssna på 50 cent och hade du haft en flickvän igen. Hade du fortsatt låta håret växa i sina fina lockar eller hade du tröttnat på det och klippt av alltihop....Vilken maträtt skulle vara din favorit och skulle du vara så där väldigt tonårstrött som din lillebror börjat bli. Människor frågar mig ofta, hur klarar man något sådant här? Man klarar det, men man klarar det nätt och jämt. Men det betyder inte att jag är stark, jag är inte stark, jag vill inte vara stark. Många säger också, jag kan inte föreställa mig hur det är att förlora det finaste man har. Nej, hur skulle man kunna det. Skulle man tänka tanken "det här är sista dagen jag ser mitt barn i livet", då skulle man inte kunna stå ut med tanken. Men tänker du dig den tanken, om bara för en sekund, så kanske du kan ana vilken ångest en änglaförälder dagligen lever i...Det syns inte på utsidan alla dagar, men det känns, det känns dagligen, att man för varje dag som går förlorar en liten del av sig själv...Jag är en spillra av mitt forna jag och Leo kan aldrig få tillbaka den mamma han en gång hade.
Jag överlever, men jag lever inte....
Mamma älskar er, Anthony 1999 & Leo 2001
Längesedan sist...
2012-11-17 / 13:32:36
Långt uppehåll sedan sist... Och en lång period på nedgång... Därav har jag inte orkat blogga...livet har sina nedgångar och uppgångar hos alla...hoppas att ni mår bra....
