Inget nytt under solen....
2012-03-08 / 23:53:35
Har gått in i ett konstigt tillstånd som gör det svårt att se det positiva som ändå finns runt mig....jag har ju min underbara Leo, en fin mamma, fina vänner....Men ändå har jag svårt att se bortom det svåra som jag faktiskt fortfarande går igenom....Jovisst, det har gått två år, år som inte känns som två...År som emellanåt känns som en evighet...en hel evighet sedan var det jag fick hålla min förstfödde son nära mig...en hel evighet sedan var det sedan Leo fick retas och leka med honom...Men ändå så känns det som igår...Ska jag leva (om jag får vara frisk) så himla många år innan vi ses igen? Hur ska jag orka det? Hur?
Jag saknar honom så himla mycket....
Så liten plats en människa tar på jorden,
mindre än ett träd i skogen
Så stort tomrum han lämnar efter sig
en hel värld kan inte fylla det
♥
Kommentarer!
Postat av: Anne
Otroligt vackert skrivet !! Det är svårt att tänka sig in i en sådan saknad. Massa kramar från mig o E <3
