Ett brev....
Varför, varför kunde inte Anthony få vara en del av denna klass, varför fick han inte växa upp med allt vad det innebär...så jäkla fel, jag kan inte acceptera det...Det gör så ont....jag vill inte detta....
♥
Ja, det är så fel! Många styrkekramar.
Maria,har varit med om samma sak här.Klassen skrev kort och brev och än idag hittar vi inplastade kort och brev vid graven.Det gör så fruktansvärt ont men jag tror att det hade varit ännu värre om ingen hade brytt sig.Min bror var tvungen att avliva sin goa vovve idag,han blev 6 år.Han sa till mej att så som dom grät och sörjde idag.....hur har då inte ni det i allt elände??Han sa att han skämdes...men jag förstår honom.Visseligen kan man inte jämföra en hund med ett barn men........Tusen kramar till er.Kia och Leif
Usch Maria. Jo... hur kan man acceptera något menigslöst, orättvist, smärtsamt... det går liksom inte ihop. Jag tänder ett ljus i kväll och skickar er en tanke. Och en förhoppning om att du och den fina son du har kvar någon dag kommer kunna, om inte acceptera så i alla fall slippa daglig saknad och smärta. Jag vet att ni har en ängel som vakar över er och som alltid finns med er.
Massa kramar från mig och min familj.
