1 år...
2011-03-03 / 23:15:10
En liten ängel
Var inte arg lilla mamma
jag var tvungen att gå.
När dom klippte banden,
orkade inte mitt hjärta att slå.
Älskade pappa,
mitt liv blev så kort.
Ta hand om varandra,
när jag flyger bort.
Jag vet att ni gråter
och det finns ingen tröst,
men lyssna till era hjärtan
och ni kommer höra min röst.
jag finns inte bland er,
men jag finns ändå
Jag hör era böner
och älskar er så!
Författare okänd
Just precis nu, i detta nu...så är det 1 år sedan jag gick in och lade mig efter att ha tittat på tv en stund då barnen somnat...Klockan var 23, och jag gick in till barnen och "rättade till" dem, ni vet när man lägger upp ett ben som fallit ner från sängen, eller rättar till täcket som de sparkat av sig..När jag var inne vid den tiden, då rörde Anthony på sig,han blev störd av mitt grejande, men strax därefter lämnade han troligtvis jordelivet...Det är med tårfyllda ögon jag skriver dessa rader, det är så svårt att förstå, så svårt att ta in, att jag aldrig, ALDRIG kommer att få stoppa om honom igen...Det är sorgligt, så sorgligt, så överjävligt och förbannat orättvist...
Jag vill leva om mitt liv, och styra det annorlunda...
Var inte arg lilla mamma
jag var tvungen att gå.
När dom klippte banden,
orkade inte mitt hjärta att slå.
Älskade pappa,
mitt liv blev så kort.
Ta hand om varandra,
när jag flyger bort.
Jag vet att ni gråter
och det finns ingen tröst,
men lyssna till era hjärtan
och ni kommer höra min röst.
jag finns inte bland er,
men jag finns ändå
Jag hör era böner
och älskar er så!
Författare okänd
Just precis nu, i detta nu...så är det 1 år sedan jag gick in och lade mig efter att ha tittat på tv en stund då barnen somnat...Klockan var 23, och jag gick in till barnen och "rättade till" dem, ni vet när man lägger upp ett ben som fallit ner från sängen, eller rättar till täcket som de sparkat av sig..När jag var inne vid den tiden, då rörde Anthony på sig,han blev störd av mitt grejande, men strax därefter lämnade han troligtvis jordelivet...Det är med tårfyllda ögon jag skriver dessa rader, det är så svårt att förstå, så svårt att ta in, att jag aldrig, ALDRIG kommer att få stoppa om honom igen...Det är sorgligt, så sorgligt, så överjävligt och förbannat orättvist...
Jag vill leva om mitt liv, och styra det annorlunda...
Kommentarer!
Postat av: D
Usch Maria. Fick en tår i ögat idag när jag läste GP. Var inte beredd alls på att se minnes-notisen. Finns inte så mycket jag kan säga utan att det låter som en dålig kliché. Men fan... ja. Livet är bra orättvist ibland och jag kan bara önska att det för all framtid blir till det bättre för dig och Leo.
/Kram
Postat av: änglamamman
Styrkekramar.
Postat av: Sandra
Kramar till dig.
Lite försenat, men jag har precis hittat dig och hade inte koll på att det var 1 år sedan.
