En shopaholics bekännelser...
Satt och tittade på lyxfällan förut och började tänka på hur mitt shopande eskalerat på senaste...igår blev det ett OM-plagg och ett Smirk, förra veckan blev det ännu ett OM och Bondelid...sen lite hm, Svea och Benetton på det...och så lite inredning, visserligen mycket av allt på rea, men ändå...Inser att jag nog försöker döva andra känslor. Och om man förtiger ett spöke så växer det sig större, eller?...detta funkar ju inte...fasiken...Godnatt... Ps...Tack för era fina kommentarer...
Styrkekramar.
Vet du vad.....jag tycker att det är jättebra att du handlar. Och handlar så fina saker till dig. Because you´re worth it....Det spelar ingen roll om du dövar känslor, du jobbar ju stenhårt med att bemästra din tillvaro. Att unna sig saker är i lagom dos sunt för att bejaka att man lever.
Go on girl....bara att du reflekterar över det visar vilken sund och klok människa du är.
Kram Mia
Håller nog med "Mia". Shopping är kanske ett verktyg i din unika och pågående livsprocess.
Hoppas att du får känna Anthonys närvaro. Han lär finnas hos dig precis som Hanna (enligt uppgift)aldrig har kunnat lämna oss...Återkommer.
Massmis med
Niklas
Jag kallar det att vara snäll till sig själv. Och det är ett bra sätt att köpa fina kläder och saker som man tycker om. Kramar
