En kväll i saknadens tecken....
Ännu en "ram" inköpt för foton på en änglason....
Och här brinner månadskandelabern för mitt hjärta...
As always...
♥
Svar; Ja du tjejen, jag önskar det också. Det är så skönt att känna när man är rdo för nästa steg och jag vet att den dagen du känner dig redo så åker du och Leo iväg med ett leende.
Det är tufft att vara på stället, tro mig jag vet då min son faktiskt dog där ner på Kos.
Dock är allt som kommer utöver sorgen så mycket större och kärleken till ens barn blir om möjligt ännu mer påtaglig.
Stor varm styrkekram till dig från ängeln Tommies mamma <3
Jag har läst din blogg nu.
Det gör ont att läsa, och jag gråter. väldigt mycket.
Det går inte att fatta hur stark du måste vara.
det var nog i vatten det började :-( kan inte simma tyvärr. Måste till läkaren. Detta fungerar ju inte.
aaaw ): så fin blogg du har! kraam
- hm ja, den blir väll inte något utöver det vanliga. Förblir samma morgon som de hundratusen senaste. Därav samma dag.
kram!
