För Anthony och alla andra änglabarn....
http://www.youtube.com/watch?v=pAyKJAtDNCw
Idag när jag lämnade Leo i skolan träffade jag många av dina klasskompisar Anthony, fy vad svårt det är, några från laget spelade fotboll, VARFÖR får inte du vara med dem?...
Jag vill må bättre snart, jag orkar inte känna smärtan dagligen när jag ska lämna lillebrorsan...
Häromdagen mötte jag en förälder som sa att jag alltid var så glad förut, men nu ser man att så inte är fallet längre....Hon har så rätt, jag känner mig inte glad...Jag känner mig trasig....fattar inte hur jag ska kunna bli glad igen som jag vart tidigare. Fast det kanske bara är att inse, det finns ett före och ett efter numera. Och i EFTER är allt förändrat. och kommer aldrig bli som förut....
Den här underbara fladdermusen kom Anthony hem med en dag som han hade pysslat ihop...Tycker den är så himla fin, hänger i vår hall så att den syns med en gång när man kommer hem....
Älskade barn...vad jag önskar att du vore här....
♥
jag vill så gärna kunna göra något..
-jag vet att ingen kan.. jag hatar det så enormt mycket. jag sitter här och läser din blogg, känner smarta med dig, men kan inte göra någonting. jag skriver kommentarer och försöker visa så gott jag kan, att jag faktiskt bryr mig otroligt mycket. många kramar.
Jag kan bara konstatera att det är en hemsk resa vi gör. En resa som aldrig har ett slut. Suck.... Kram på er och kämpa på.
Det är som du säger, det kommer aldrig nånsen att bli som förut, det är alltid nånt som fattas i vad man än gör, våra älskade barn fattas. Många styrkekramar. Hoppas 1:a skoldagen gick bra för Leo.
Jag säger som Frida. man läser din blogg, vill kunna göra något.. Men inget kan ju få honom tillbaka.
Jag önskar jag kunde göra något.. vad som helst..
KRAM
För mig har glädjen ibland blivit en fasad dit jag flyr stundvis för att slippa den bistra sanningen, men det gör ont man ljuger ju för sig själv men Alvin gör mig glad och lycklig. men komplett är jag först den dagen jag är återförenad med Lova o alla någonstans någongång.
Att se glad ut när hjärtat blöder är inte alltid så lätt,men det vet bara vi alla änglamammor och änglapappor.Kramar till dej och Leo. Kia
En viktig aspekt i sammanhanget handlar ju om en företeelse som våra outsägligt, outsinligt älskade och saknade barn garanterat önskar; att deras föräldrar och syskon ska uppleva glädje. Den insikten hjälper inte, jag vet. Men den tål ändå att upprepas, gång, på gång, på gång, på...
"massmis med"
Niklas
