Hur kommer det bli...?
Kommer jag lära mig att ställa sorgen åt sidan? Många säger att man kommer aldrig sluta sörja, men man lär sig leva, på ett nytt sätt, i en annan vardag...Är det så, eller kommer det att göra så här ont för alltid? Hjärtat slår men det är inte mer...Dagarna känns så tunga...Mamma saknar dig...
Hittade denna på nätet häromdagen...du var fem år och ville så gärna börja i fotboll, du var lite för liten för "riktig" fotboll så du började i "fotbollslek". Det var början på din fotbollsglädje...
I mitten står du så stolt med din boll, iklädd barcatröja och vitt pannband....fina Anthony.....
Kommer du ihåg att du alltid sade " När jag blir fotbollsproffs ska jag ge pengar till dig mamma, och köpa dig ett hus" ....Du sade aldrig "Om" utan du sade "När"....vilken beslutsamhet....och så omtänksam du var mitt fina hjärta...du fattas mig....
"En dröm" Jag visades en fågelunge,som höll på att lära sig flyga.Dess första försök var mycket svaga.Men vart efter denanvände sina vingar mer och mer .blev den allt starkare,tills den fann friheten i flykten.Den fick förmågan att flyga allt högre och till slut flyga långa sträckor utan någon möda.Jag hörde orden "Förtröstan kommer med övning.Lev av förtröstan tills den blir fast och orubblig.Finn så själens styrka.Allt kommer att få ta sin tid Maria och kärlek och förståelse kommer alltid att hjälpa dig jämna vägen.Med kärlek till dig,mormor och leo .
Vilken fin bild Maria. Jag har haft många av barnen när jag jobbade på Älghagsgatan, i alla fall åtta-nio stycken sådär. Kram på dig.
