Lördag
Det finns folk i min "närhet" som säger att du aldrig har varit så älskad som jag försöker få det att se ut, det är nog det mest fruktansvärda jag har "hört" någon säga till en annan människa....
Det finns folk som inte har kunnat godta att jag inte orkat prata vissa dagar när de varit här, och därför har jag uppfattats som otrevlig och behandlat dem illa....
Det finns de som säger att jag inte sörjer på riktigt utan att jag sörjer falskt...hur sörjer man på ett falskt sätt? Och återigen, hur kan man säga så till en annan människa....?
Självklart har jag älskat dig Anthony, och kommer alltid att göra, och det vet jag att du vet....du har aldrig behövt tro något annat....
Mamma älskar dig!
Fy vilken hems kommentar!!
Sörja sitt barn falskt, hur skulle en mamma kunna göra det. Alla sörjer på sitt sätt och jag tycker dessa människor nu kan lämna dig och Leo ifred. Låta er sörja.
Jo, vi som sörjer får märkligt nog höra de alla grymmaste kommentarerna. Jag förstår inte icke-sörjandes behov att sparka på den som mår som alla sämst. Det bästa jag någonsin gjort är att bryta med de "vänner" som svek mig efter Rs död. Jag saknar dem inte och det har lämnat plats till fina, riktiga vänner!
Sorgen kommer inte alltid göra så här ont!
Styrkekramar från Sara.
Fattar inte hur vänner kan reagera så. En riktig vän kan sitta i tysnad och bara finnas till, medans nästa gång sitta och prata när det behövs, finnas till i alla situationer och humör. Men det stämmer nog, "i nöden prövas vännen" Det du drabbats av, är nog det värsta en mamma kan drabbas av. Ditt humör, din sorg, din styrka, din saknad, ditt liv, måste åka riktig berg och dalbana, den som inte försår det, förstår inte jag.............
Att det verkar blivit någon typ av tävling, vem som sörjer mest, minst, på riktigt, falskt.......... låter helt sjukt. Alla som kände Anthony, sörjer väl honom, alla på olika sätt. Men att en mor som burit sitt barn innom sig och levt tillsammans med honom inte skulle sörja på riktigt??????????
Har du lagt ner din FB? Kunde inte svara på ditt mail.
Försök orka, för Leos skull och för din skull.
Kram
Eva
Alla har sin sorg men den som sagt detta borde tänka efter både tre och fyra gånger. Fy för den lede. Blir så ledsen över höra det som hänt och varför man sparkar på en som ligger och kämpar varje dag för ta sig upp. Stå på dig Maria och hitta styrkan du har inom dig.
försökt få tag på dig du kan väl höra av dig när du orkar jag väntar tills du finner orken att prata igen.
Kramar Sara
Vännen<3<3
Förstår inte att människor kan vara så elaka, de måste må väldigt dåligt själva!
Vi VET att du älskar dina barn över allt annat!!
Jag beundrar din styrka och är glad att du är min vän, blir ledsen när jag hör andra "uttala" sig!!
Många styrkekramar från oss!! /Sara
Detta är nog det mest fruktansvärda jag har hört! Hur kan människor vara så grymma? Stå på dig Maria! Låt dom inte knäcka dig <3 <3 <3
Styrkekramar<3
Anthony vet hur mycket du älskar honom och det kan ingen ta ifrån dig<3
Du är och har alltid varit världens bästa mamma för både A o L. Det vet vi som känner dig. Så som du kämpat - varje dag - och jobbat för att ge dem en fin uppväxt fylld med mys, kärlek, underbara resor tillsammans! Ingen i hela världen har någon rätt att säga något om detta. De är patetiska människor som tror att detta handlar om DEM, när det handlar om Anthony och vad han hade velat. Detta ville han inte, det vet du. (Antingen förstår de inte det eller så struntar de i det.) De är inte värda att ödsla energi på, överhuvudtaget. Styrkekramar till dig och L.
Jag snubblade in på din blogg genom en annan, och jag håller på läsa igenom din blogg nu och tårarna bara rinner. Jag beklagar verkligen det du har tvingats uppleva, varje förälders mardröm har blivit din verklighet. Jag kan inte förstå hur det känns för dig, för jag har aldrig varit med om det (tack och lov).
Jag vet inte vad jag ska skriva för alla ord känns obetydliga, men du ska veta att jag verkligen beklagar och är uppriktigt ledsen för din skull och alla andra som fanns i Anthonys närhet.
Jag förstår att det inte är lätt, men försök att ignorera dessa kommentarer om att du "sörjer falskt". Jag kan inte för något i hela världen förstå varför en människa kommer och strör salt i såren med en sån kommentar.. Så okänsligt, patetiskt och verkligt iskallt gjort! Det som räknas är att du och Anthony vet vad ni betydde för varandra, och alla minnen ni har tillsammans.. Anthony sitter garanterat uppe i himlen på ett litet fluffigt moln och tittar ner på dig och känner stolthet över att hans mamma är så stark!
Jag skickar miljoners styrkekramar!
Kom in på din sida genom Moa Henrikssons blogg. Fastnade här.
Har inte läst hela din blogg är...men var helt enkelt tvungen att kommentera detta. Jag är själv änglamamma till en liten gosse (Dog i magen v.37). Jag fick väldigt ofta också höra det du beskriver...det är grymma ord. men det är också ord från människor som aldrig själva mist det finaste o värdefullaste man har. Dom har ingen som helst aning om hur det är, hur det känns eller hur dom ska hantera det. Därför är det ju lättare att hellre trycka ner än att hellre hålla tyst o bara finnas till...
det är aldrig lätt för en utomstående att sätta sig in i hur det är att förlora ett barn. Det kan man heller aldrig begära. Men man kan begära respekt...
Du är o förblir en fantastisk mamma till dina TVÅ fina pojkar. Glöm aldrig någonsin det!!
Många styrkekramar!!!
